SNS måste satsa mer på tvärvetenskap

21 december, 2011

Debattens vågor har gått höga sedan SNS rapporten ”Konkurrensens Konsekvenser” publicerades i början på september i år.

Den ansvarig forskaren Laura Hartman samt ytterligare en forskare har sagt upp sig. SNS styrelse och forskningsråd har visat omdöme och handlingskraft på det sätt som är vanligt förekommande inom näringslivet – VD får gå. Det skulle vara försvinnande lätt att nu slukas upp i diskussioner om huruvida forskningen varit styrd eller inte och vem som i så fall haft ansvar för det. Lika lätt att låta frågan sluta vid VD:s avgång och återgå till samma vardagslunk som innan allting började och därmed avstå ifrån det gyllene tillfälle som nu uppstått att lyfta en hel bransch till nya nivåer.

Kunskapsindustrin är en marknad i sig.

Tankesmedjorna utgör några av dess tyngsta aktörer. Som på alla marknader uppstår en form av status quo som kvarstår tills dess någon rubbar balansen genom att föra in något nytt av värde som så småningom tvingar med alla andra på tåget. Vem skulle idag köpa en bil utan AC eller en dator utan färgskärm?

Idag sammanträder SNS högsta styrande organ, Förtroende Rådet, i ett extra inkallat möte med anledningen av den efterföljande debatten och händelseutvecklingen. Det är en församling som fullständigt osar av erfarenhet och kompetens www.sns.se/artikel/fortroenderadets-ledamoter . Några tillhör dem som varit med och introducerat produkter och tjänster som revolutionerat marknader på ett sätt som förändrat våra liv för alltid. Andra har varit djupt involverade i utvecklingen av nödvändiga regelverk inom finansmarknaderna i början när de avreglerades. Någon har varit en av mig uppskattad chef. Andra mina uppdragsgivare. Jag vet att ni kan! Jag litar på att ni nu tar tillfället i akt och skapar förutsättningar för ett lyft för kunskapssamhället! Debatten men också den påtagliga bristen på utvärderingar som rapporten ursprungligen lyfter fram visar klart och tydligt att behovet av förändring finns inom en rad områden.

DEN FRIA FRÅGANS MAKT

Utveckling handlar till stor del om att med ett öppet sinne ställa frågor och att inte ge sig innan svaren är relevanta. Om det vore så att frågeställningarna verkligen var fria från de överpolitiserade tvångströjorna, höger och vänster upp och ner, skulle vi idag ha svaret på en mängd obehagliga frågor som t.ex – Hur förhindrar man oligopol vid avregleringar av marknader i små länder? – Vad får det passivt styrda kapitalet för konsekvenser för kvalitetsutveckling och innovation på marknader som i hög grad finansieras av offentliga medel? Etc.,etc.

Det finns allvarliga metodproblem. Dagens tankesmedjor domineras helt av ekonomer och någon enstaka statsvetare och den metodkatalog i form av nästan renodlad statistisk analys de bär med sig. Någon enstaka historiker kan få vara med på ett hörn men den kunskap antropologer, psykologer, sociologer m.fl. skulle kunna bidra med som är mer processinriktad och systemorienterad betraktas i bästa fall som icke-kunskap, annars som paria i dessa sammanhang, trots att flera av dagens mest framgångsrika företag, produkter och tjänster bygger på bl.a. antropologiska studier. Merparten av de studier som genomförs av tankesmedjorna stannar vid litteraturöversikter och slutsatser som bygger på dessa. Det innebär att om det finns metodproblem i tidigare forskning så förs de bara vidare och paketeras om till nya sanningar. Det gäller även SNS.

Genom att då och då också genomföra attitydundersökningar, ofta av dålig kvalitet, verkar branschen tycka att de uppfyllt sin kvot av humaniora.

Den 20/9 redovisar Svenskt Näringsliv resultatet av en för branschen ganska typisk undersökning på Brännpunkt, SvD:s debattsida. Man har låtit ett undersökningsföretag be 135 000 personer som klivit in på en vårdcentral under en viss period fylla i en enkät om hur de upplever olika aspekter av sitt besök. Svarsfrekvensen är extremt låg, 55%, urvalet rena rama High Chaparral och genomgången av förklaringsfaktorer obefintlig. Trots att kvalitén på undersökningen inte ens uppnår vad som skulle vara acceptabelt på studentnivå och den viktigaste informationen förmodligen finns bland de 45% som inte svarade alls så drar man långtgående slutsatser av resultatet.

VARJE AVREGLERING KRÄVER SINA REGELVERK

Under min studietid jobbade jag några år på Stockholms Optionsmarknad. Det som idag är Nasdaq OMX. Tack Olof för att jag fick vara med! Det var en affärsidé som blev möjlig tack vare avregleringar. Dom som känner till företagets historia vet att det var en framgång utan like men också ganska stökigt med regelverk som inte riktigt hängde med vilket ibland fick stora konsekvenser. För att ta reda på de olika aktörernas marknadsandelar  skickades det ut en enkät. När resultaten sammanställts kunde man snabbt konstatera att marknaden bestod av ca 180-210%. Dvs de olika aktörerna uppgav att de gjorde betydligt mer affärer än de i själva verket gjorde. Det var samma personer som fyllde i att de gjorde mer affärer än de verkligen gjorde som efter att dagens handel var slut frånsade sig ansvaret för förlustaffärer trots att deras orderläggningar fanns inspelade på band som vi stackare fick sitta och lyssna på.

En enkel förklaring skulle kunna vara att det rörde sig om giriga idioter som bara försökte luras.

Förklaringar med något större kunskapsinnehåll får man bara om man använder mer tvärvetenskapliga metoder. Kravet på ökad kontroll när det gällde de första faserna av avreglering av finansmarknaderna kom hur som helt ganska omgående. Vid senare avregleringar har den reglerande makten inte alltid hunnit med i utvecklingen. Många gånger därför att vissa frågor fortfarande är tabu och politiseras.

AVREGLERINGARNA OCH DEN SVENSKA AKTIEBOLAGSLAGEN

När det gäller välfärden har det nu gått 20år sedan de första avregleringarna kom. Ca 30% av all vård bedrivs idag i privat regi i aktiebolagsform. I vår fina aktiebolagslag som är anpassad till fungerande marknader där det finns många både köpare och säljare finns stränga konkurrensklausuler som innebär att du som företagare inte är skyldig att uppge information om din verksamhet som dina konkurrenter skulle kunna använda mot dig. Det är i princip all information som inte omfattas av vad som krävs i en årsredovisning. Det innebär stora och i industriella sammanhang viktiga begränsningar när det gäller uppföljning, kontroll och utvärdering. I en kunskapsbaserad tjänstemarknad där det egentligen bara finns en köpare är lagen inte alls lika ändamålsenlig.

SÄLJARE OCH KÖPARE INTE ÖVERENS OM VOLYMERNA

En stor del av informationslämningen från vårdbolagen är idag helt frivillig och samlas in i – just det – enkätform! Trots att det bara i ledet Landstinget köper vård av privata aktörer verkligen inte rör sig om småsummor är man därför inte riktigt överens om hur mycket det rör dig om vilket DI gjorde en kort notis om. Enligt Statistiska Centralbyrån som skall sammanställa informationen ansåg Landstingen 2009 att de köpt vård till ett värde av 18 miljarder. Vårdbolagen själva anser att summan skall vara 25,4 miljarder. Jag vet inte en enda person i SNS Förtroenderåd som skulle acceptera en diff på 7,4 miljarder. Inga processmål eller resultatmål följs egentligen upp.

NÄR LANDSTINGENS ERSÄTTNINGSSYSTEM LEDER FEL

Varje Landsting får själva utforma sina ersättningssystem till vårdbolagen. Trots ganska omfattande stöd från kunskapsindustrin bygger de flesta modellerna på företagsekonomins mest banala form – stycke till pris. D.v.s. ersättning utgår per patientbesök. Drivkraften att öka produktiviteten – d.v.s. antalet besök är med andra ord hög. När min väninna, som för övrigt är VD för ett företag med verksamhet i sex olika länder, föder barn är olyckan framme. Kejsarsnitt. Hon får en svår inflammation i livmodern. När hon kommer tillbaka till sjukhuset har hon dessutom fått mjölkstockning. När hon informerar sköterskan om detta och ber om hjälp får hon till svar att det är en åkomma som inte ryms inom samma åtgärdskod så hon skall boka en ny tid, till samma läkare och komma tillbaka – trots att läget är akut! Hon får definitivt inte bära sitt barn så hennes man måste ta ledigt från jobbet för att följa med. Ett besök har plötsligt blivit två eller fler och samhällskostnaderna rusar. Dessutom måste vi våga fråga oss vad som hänt med sköterskan eftersom hon så till den grad fastnat i ett regelverk att hon skickar hem en mamma med svår mjölkstockning.

Ersättningsmodellerna är också uppbyggda för att minska kostnaderna för provtagningar och ger därför så marginella ersättningar för detta att ersättningen inte täcker kostnaden.

När den ekonomiska pressen blir stor är det lätt att minska provtagningarna till ett minimum.

Jag vet inte hur många jag träffat under åren som någon gång fått diagnosen utbrändhet men som efter år av harvanden i vården visat sig ha giftstruma, cancer etc. Den statiska analysen skulle i samtliga av dess fall tyda på ett överutnyttjande av vården. En tolkning som gillats av media, inte minst DN:s ledarskribenter. Det är först när man gör processinriktade studier man får syn på den här typen av systemfel. Och det är det igen som gör idag bl.a. eftersom man inte har tillgång till den nödvändiga informationen eftersom det saknas vettiga regelverk för att få fram den.

Eftersom man inte har den information man behöver försöker man basera utvecklingen av t.ex. ersättningssystemen på den information man har. I Stockholms Läns Landsting förhandlar man nu om nya ersättningar. Det kommer bl.a. att innebära att vårbolagen skall få ersättning för att skriva intyg till Försäkringskassan. ”Dom skriver ju så slarvigt och bara klagar på att det tar tid!” Förra året blev jag igen tvungen att genomgå en operation. Försäkringskassan ifrågasatte varför jag skulle behöva vara sjukskriven mer än några dagar trots att jag hade ett 17cm stort buksnitt och ett kärl som inte vill sluta blöda.  Sjukintyget är kortfattat men tydligt skrivet. Försäkringskassan söker upp kirurgen och ber honom att utveckla varför just jag behöver vara sjukskriven men än 4 dagar. Han skall utförligt i hela meningar svara på omfattande frågor. Beräknad tidsåtgång ca 1,5h.

Vi har stor läkarbrist i Sverige. Inte minst på specialister inom kirurgi. I min värld skall dom göra tre saker. Operera och träffa patienter, forska, undervisa. Inget annat.

Och definitivt inte sitta och skriva intyg till Försäkringskassan. Så samtidigt som man försöker driva upp nivån av kontroll, ibland till absurdum, när det gäller den enskilda medborgaren undviker man år efter år att ta tag i kontrollfunktionerna inom vårdindustrin genom att undvika de så viktiga resultat och processmålen.

MAIRI & PEROLOF

Alla ni som sitter i SNS Förtroende Råd känner mina föräldrar Mairi och Per-Olof genom musiken. Det är Per-Olofs oboe som seglar över fjärdarna i musiken till Saltkråkan. Båda spelar med i stora delar av Sven-Bertil Taubes mest populära inspelningar med Stockholms Barockensemble.

Mari är borta nu. Hon lämnades kvar hemma av hemtjänsten från bolaget som lovat guld och gröna skogar i sin marknadsföring med en uppenbar och pågående stroke. Hon var fullt medveten men kunde till slut bara röra ansiktet och vänster hand. Efter ett par dagar i akutsjukvården flyttas hon över till geriatriken där en personal ensam ansvarade för 22 svårt ångestladdade patienter som vårdades där efter hjärtproblem, stroke och frakturer under natten. Man undviker helt enkelt att ta in vikarier. Det blir något fel med matbeställningen så två dagar äter de sjuka ris med fisksås till både lunch och middag. Företaget får betalt trots att dom inte levererat. Efter ett halvår på ett vårdhem somnar hon in från sitt lidande.

Per-Olof hälsar. Han har svår Parkinson men får nu efter det andra vårdhemmet i ordningen god omvårdnad. Tiden hemma med hemtjänsten slutade i misär trots omfattande insatser från oss anhöriga och förtvivlad personal som fick mindre och mindre tid på sig vid varje besök trots att antalet besök var många. Inga vikarier sattes in. Ja men politikerna har väl kontroll? Kontrollen? Den är obefintlig. Den består i – just det – nöjd kundenkäter! Och förbokade intervjuer med patienter som är totalt utlämnade till dom som tar hand om dom. Lagen hindrar de biståndshandläggare som är de egentliga beställarna av tjänsterna att göra spontana besök för att kontrollera att tjänsterna utförs. Det enda som skulle fungera. Och det övriga? Ja det får vårdbolagen själva rapportera om – i enkät form!

Den psykologiska forskningen visar entydigt att vi människor underskattar vad vi själva kan råka ut för. Vi tror ofta att katastrofer och missförhållanden är sådant som drabbar andra men inte oss själva. ”Det gäller ju inte mig – jag har ju så god fysik.” ” Det gäller inte mig – jag har säkert försäkringar som täcker det där.” Etc. Det innebär också att vi har svårt att särskilja sådant som faktiskt har sitt ursprung i systembrister från sådant som ovillkorligt är den enskilda individens ansvar och att förstå att allt faktiskt inte kan köpas eller ens åstadkommas av pengar. En sak är väldigt säker-

Money alone is not going to wipe your ass when you grow old.

Jag förstår om medlemmarna i SNS Förtroenderåd ställer sig frågan om det verkligen skall vara SNS eller andra tankesmedjors roll att forska på sådant som utvärderingsmodeller av den offentligt finansierade välfärden. Eller att gå i täten för att utveckla tvärvetenskapliga analysmetoder.

Vårt demokratiska system är ett historiskt sett ungt system som står under ständig utveckling.

Mycket tyder idag på att förhållandet mellan kunskapen som makt och den politiskt reglerande makten inte fungerar. Ett konstitutionellt problem utan tydlig ägare som kan förvärras om inte alla tar ansvar efter sina förutsättningar.

Jag tror inte de debattörer som ständigt påstår att valfriheten är hotad eller som anklagar andra för att bara vilja tillbaka till Hedenhös så fort en forskare ifrågasätter rimligheten i systemen förstår att de hindrar utvecklingen av fungerande system snarare än bidrar till den nödvändiga kunskapsutveckling som krävs för att få det att fungera.

SNS Förtroenderåd. Grip tillfället. Ta ledningen och öppna upp för den tvärvetenskapliga forskningen och våga ställa dom riktigt svåra frågorna som behöver sina svar. Det är det bästa ni kan göra för att bidra till utvecklingen av vårt demokratiska system idag.

AnnaReet Gillblad

* Den här artikeln publicerades ursprungligen på Newsmill i september 2011.

 

KOMMENTERA GÄRNA

Att blixtsnabbt vilja inordna bild, ord och intryck som uttryck för den politiska höger vänster skalan och dess ständiga strävan efter polarisering och konflikt är en del av vårt mänskliga genom. En konsekvens av vår strävan efter att hushålla med våra resurser, slippa utforska och tänka till en gång till. Men i den strävan går något viktigt förlorat. Raderna som publiceras här syftar till att värna vårt demokratiska system genom att lyfta perspektiv på vad det innebär att vara människa i den så hårdfört politiserade värld vi alla är en del av. Syftet är med andra ord inte att gå enskilda partipolitiska ärenden.

Du är varmt välkommen att reagera, reflektera, resonera, belysa och upplysa!

Reglerna är enkla – inom lagens ramar, under eget namn, inte nödvändigtvis välformulerat i hela meningar och väl valda ord men fritt från könsord, hån och hot.

Granskning sker innan publicering. Din mailadress blir inte synlig men sparas så vi kan komma i kontakt. Integritetspolicyn i sin helhet hittar du här.

Vill du visa din uppskattning med mer än glada tillrop är du mer än välkommen att göra det med en gåva. Swish 123 667 86 43 eller Bg 5310-2984

Bloggen publiceras av mindfield ab. Ansvarig utgivare AnnaReet Gillblad.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *